tisdag 15 mars 2016

Levnadssätt

Blötdjur finns i alla världens hav utom de närmast polerna. De kan leva på otroliga djup men också i grunda vatten. Blötdjur finns också på land. Men då endast klassen snäckor. Snäckor utan skal brukar kallas för sniglar. För att kunna förflytta sig använder de havslevande blötdjuren huvudsakligen samma metod. De pressar ut vatten genom ett hål i manteln eller i musslornas fall, genom skalet. Snäckor på land använder sin fot för att kräla över underlaget. Slemmet gör det lättare att glida bra.

De flesta blötdjur har gälar för att kunna andas, som fiskar. Men snäckor på land har ett litet hål vid skalets början som det också släpper ut avföring från.

Livslängden på blötdjur varierar bland olika arter och klasser. Bläckfiskar blir vanligen inte mer än 3 år gamla medan vissa arter av snäckor kan bli upp till 30 år gamla.Storleken varierar också. Snäckor kan vara från 1mm stora till 1 meter. Bläckfiskar kan också vara riktigt små men också riktigt stora.Man har hittat bläckfiskar som är mer än 20 meter långa uppspolade på land. Blötdjur finns alltså i väldigt många olika storlekar. Från 1mm till 20-25 meter.

Visste du att snigelslem används i bland  annat Japan som ett skönhetstrick. Genom att placera sniglar i ansiktet tror man att huden ska få mer lyster och att det ska motverka rynkor.                                                





Källor: Artikel, Wikipedia, NE

Föda och förökning

Blötdjur äter tex. sallad, plankton, fiskar eller skaldjur. Men det beror på om de lever på land eller i vatten. De flesta blötdjuren använder ett organ som kallas för radula när de äter. Det är en sorts tunga med vassa "tänder på". Med radulan finfördelar de maten för att sedan kunna svälja den. Musslor äter plankton, salt och andra mineraler som finns i vattnet och behöver därför inte finfördela maten. Istället använder den ett slags filter som den silar vattnet igenom för att få tag på föda. Skalbärande blötdjur kan tex. äta stenar för att få i sig kalk som skalet är gjort av.

Bland blötdjur förekommer det både inre-och yttre befruktning. Yttre befruktning förekommer bara i vattnet medan inre befruktning förekommer på båda platserna. När en inre befruktning sker räcker hanen över en "behållare" med spermier till honan som sedan befruktar sina ägg med de. Hos bläckfiskarna har hanarna utvecklat en särskild arm för detta ändamål. När en yttre befruktning sker sprutar ut spermierna i vattnet och honan fångar upp de. Hos vissa arter stannar honan med äggen tills de utvecklats. Men hos de flesta sätter honan bara fast äggen på ett hårt underlag och lämnar de sedan. 




Källor: Skolarbete.nupluggano.se, WikipediaNe.se

onsdag 9 mars 2016

Allmän fakta!

Idag finns det ca 80 000-100 000 arter blötdjur på jorden. Men man känner till många utdöda arter också. Det som är gemensamt med alla blötdjur är tex att alla är beroende av fukt. Musslor och bläckfiskar lever i havet samt vissa arter av snäckor. De snäckor som lever på land har istället ett lager av slem runt sin kropp. Slemmet skyddar dels från uttorkning men det gör också så att snäckan (eller snigeln som snäckor på land brukar kallas) kan röra sig snabbare över underlaget.

Blötdjur är också oftast uppbyggda på samma sätt. De består av ett huvud, en säck med alla organen, en mantel och en fot. I bläckfiskarnas fall är dock foten uppdelad i flera användbara armar istället. 

Alla slags blötdjur kan ätas och har länge använts som föda, eftersom att väldigt få arter är giftiga. Sniglar är till exempel en Fransk dilikatess medens bläckfisk nästan äts över hela världen. Musslor brukar man ha i tex soppor men också annan mat.

De består av mjuk vävnad och saknar skelett. Dock skyddas flera blötdjur av skal gjorda av kalcit eller aragonit. Till exempel musslor och vissa snäckor. Även bläckfisken "pärlbåt" har skal. Blötdjur använder sig av både inre och yttre befruktning. Inre befrukning används främst av snäckor då många lever på land. Vissa blötdjur kan befrukta sig själva, vissa kan byta kön när de vill och de flesta är antingen hona eller hane.




Källor: Wikipedia, NE, Uppslagsverk